Baksidestexten

Kung Oscar II

Kung Oscar II

Det finns ett talesätt bland de nordamerikanska indianerna och andra naturfolk, att vi skall tänka sju generationer framåt inför varje viktigt beslut vi tar. Det sägs också att ingen bör kalla sig äkta stockholmare förrän släkten bott sju generationer i Stockholm. Det tycks ligga mycken magi just i siffran sju, och begreppet ”sju generationer”, inte bara hos naturfolken. Bakgrunden till att vi ofta talar om ett perspektiv på sju generationer förklaras sannolikt av att just så många generationer kan var och en av oss maximalt uppleva, om vi har tur. Jag föddes sju månader innan min farmors mor Elin från Galven lämnade jordelivet (1874-1944). Jag blev fjärde generationen vid födelsen, där min far var tredje, farmor andra generationen, och Elin första. Om jag själv skulle få uppleva egna barn, barnbarn och barnbarns barn – så hade jag därmed fått uppleva sju generationer inalles, om jag räknar in mig själv och mina syskon. Den berömda Malstastenen i Hälsingland från 1000-talet uppräknar just sju släktled, ristade med hälsingerunor. Enligt fornsvensk rätt lär släktbegreppet ha omfattat sju generationer. På medeltiden gällde samma regel. Under minst sju generationer levde min fars släkt i Arbrå socken. I sorg och glädje, i ljus och mörker. Minst sju generationer i Arbrå – ja så må vi räkna oss till arbråbornas skara.

I boken Arbrå under sju generationer berättar jag om sju generationer i min fars släkt som alla föddes i Arbrå socken – om deras uppväxt, syskon, giftermål, familjebildning, sysslor, klammerier, umbäranden och död. Boken trycks i Bollnäs, och kommer att finnas till försäljning f.o.m mars-april månad.

Redan nu finns den att få, om ni mailar LINGONSTRAND snabel-a GMAIL punkt COM

Annonser
Publicerat i Arbrå socken | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Innehållsförteckning (i korthet)

INLEDNING: Om bokens tillkomst och källor
– Det så kallade Kosackvalet 1928
– Det kom ett brev
– Landbonde, torpare och husman på Haga
– Tinget på Kurland hösten 1821: En kopparflaska och en kamlotta tröja…
– Uppenbar kyrkoplikt, skam och lösdriveri
– Erikjansarna och Arbrå en skräddarelärling
– Bouppteckningen 1883: Skulder 29 kronor
– Sverige och Arbrå vid 1800-talets mitt
– Beväring på Mohed: Två veckors tjänst och nytt efternamn
– Finkad i Gefle 1852, och ”försvarslös”
– Lär till skräddare hos Erik Kolmodin
– Lars Nöjds dotter Anna
– Grannskapet på Änga nr 5
– Svältåret 1867 och kungaskiftet 1872
– Modern: Anna Larsdotter
BARNEN FRÅN ÄNGA
PROVINSIALLÄKARRAPPORTER 1851 och 1852
HÄLSINGE REGEMENTE och kompanichefens Haga
KYRKAN OCH PRÄSTERNA I ARBRÅ
SLUTORD
KÄLLOR
Bilaga 1: Ur Emigrantutredningen 1907, av Arvid Delin
Bilaga 2: Utdrag ur husförhörslängderna för norra kyrkbyn 1784-1900
Bilaga 3: Beväringar 1811-1885. Den tidens korta värnpliktstjänstgöring
Bilaga 4: Hälsinge regementes chefer 1750-1923 (från Fock till Nyström)
Bilaga 5: Ur generalmönstringsrullan för Helsinge regemente år 1884
Bilaga 6: Roteindelningen för Arbrå 1851-1855
Bilaga 7: Soldatrulla för Arbrå socken 1809, rotar och byar och soldatnamnen
Bilaga 8: Karta och folkmängd över församlingarna i Gävleborgs län 1900

http://www.youtube.com/watch?v=OUmUTaGWf_8

Publicerat i Arbrå kompani, Arbrå socken, Änga, Flästa, Haga, Hovsätter, Koldemo, Kyrkoherdarna, Mohed, Vallsta | Märkt , , , , , , , , , , , , | 1 kommentar